Mio, min Mio.
Idag är det fem år sedan vi tog farväl av vår första ponny. Jag kommer aldrig glömma när jag gick längst korridoren på Dragonskolan när jag hörde telefonen ringa. Jag visste såklart att mamma var med honom till vetrinären. Men jag kunde aldrig ana beskedet som kom.
Jag och Mio hade världens roligaste år ihop. Precis en sån tid som alla måste få ha med sin första häst. Men våran tid blev alldelens för kort. Han tog mig från LD till att vinnna LA och kvala Medelsvår hoppning. Vi blev alltid placerade och vi hade så himla kul ihop. Han var verkligen den ponnyn som man kunde ha roligt med. Han älskade att tolka, showa och jag behövde aldrig någonsin tänka på vilken väg jag red. Han var snäll alla dagar i veckan. Ett hjärta av guld.
Ibland saknar jag den trygghet han gav mig, Idag är en sån dag. Världens bästa ponny. Tänk att jag fick honom. Ponnyn mina kompisar ville ha. Ponnyn som var född samma år som mig. Ponnyn som blev mitt allt.
Anonym
Fin häst
