2016's tävlingsår

Detta år är inte helt slut ännu men vi kommer inte göra några fler tävlingar detta år. Det glädjer mig att 2016 ändå blev vårt år och jag har summerat, kortfattat hur våra tre tävlingsår sätt ut.
 
2014 gjorde vi 6 hoppklasser. Redan andra tävlingen flög jag in i väggen och fick spöken som satt i lite för länge.
2015 Blev det 2 hoppklasser innan hovarna sa upp sig och sedan fyra dressyr. 
2016 har jag gjort 7(!) hoppklasser innan hovarna började spricka igen och sedan 6 i dressyr. 13 klasser totalt.  Har inte gjort så många sedan ponnytiden som jag avslutade med Mio 2010.
 
Dessutom har vi gjort bra i från oss och jag har klarat vårat mål. Vi har haft roligt och gjort några stabila/godkända rundor i både dressyr och hoppning. hoppnigen har två klasser gått dåligt och resten väldigt bra. I dressyr har vi stadigt legat på godkänt resultat men nu är det dags att våga satsa mer! Men jäklar vad vi har fått träna. Han är ingen lätt häst men jag har sett många ljusglimtar för hur framtiden kommer se ut. Jag ser verkligen fram emot att trimma hårt till nästa år och då hoppas jag att vi kan göra dubbelt så många klasser i hoppning och några fler i dressyr. 
 
Vi får helt enkelt hålla tummarna för bra hovar och i övrigt en frisk häst och ryttare. För 2017 ska bli ännu bättre!
 
Bjuder på min favoritrunda! 

Nu är vi på banan igen!

 
Efter två veckor av hård träning börjar vi nu landa i höstsvackan. Första veckan efter Erikträningen gjorde vi bara enkla saker. Jobbigt för kropp men inte för knopp, så att säga. Det gav väldigt mycket! Utan att skriva tusen rader om uplägget vi haft så fullföljde vi en plan och funkade bra. Två pass för Frida har hon fått börja sitta upp och sedan har jag suttit upp. Vi brukar göra så ibland och det är också ett sätt som ger så otroligt mycket. Både att få se från backen, få analys från Frida som sitter på, men också för Bulans skull att få lite bättre hjälp emellanåt. Nog om det. 
 
Jag har markarbetat nu 2-3 dagar i veckan för att så snabbt som möjligt komma in i det och i tisdags var jag med och tränade för Johanna igen och det gick toppenbra! Mitt mål med träningen var att göra allt i min makt för att han skulle vara så avspänd som möjligt. Men han blev aldrig så spänd så jag kunde genomföra hela träningen utan att ex lägga massa volter, avbrott eller så. Vi var ett team igen!
 
Nu på morgonen har jag tränat för Frida. Vi jobbade vidare på det vi gjort med att hoppa på volt och lägga volter emellan. Än är vi inte helt på banan med att hoppa så mycket linjer. Han blir lite för springig. Men det är detaljer. Jag vill ha honom helt avspänd i första hand!  Idag var vi verkligen på topp! Han var avspänd, glad och mjuk. Riktigt roligt. Är helt säker på att hoppningen kommer kännas riktigt bra när markarbetet sitter. Ja det är ju en ständig utveckling såklart men vi har något riktigt bra på gång!

En helg i hästens tecken!

I lördags red jag och Bulan vår andra hoppträning och även första för Erik på länge. Jag ska fatta mig kort. Bulan blev eeeeextremt spänd av alla hästar. När man tränat dressyr i 3-4 månader så betyder det också att man inte tränat i grupp. Bulan är, som bekant, både bakskydd och mötesskygg. Att då sätta igång lektionen med att alla rullar samtidigt gör inte saken lätt när man dessutom precis bytt utebana mot ridhus. Detta gjorde att vi tog massa energi bara på att få honom lugn och fokuserad. Efter ett tag började jag kunde komma till ridning. Men tyvärr dröjde de då inte länge innan soppan tog tvärslut. Framförallt mentalt. Detta har bara hänt en gång tidigare, fast då blev han slut fysiskt. Ibland hinner man inte känna när man är påväg att nå den gränsen och denna gång blev de fel.. Men vi hann få några okej språng innan han plötsligt blev arg, vilket typ aldig händer. Så vi tog en paus och hoppade sedan ett enkelt räcke några gånger innan vi gav oss..

Som Erik sa "När du rider bra, då blir det bra". Men tyvärr är jag för mesig. Jag hoppar ett hinder och tänker "oj, nu springer han iväg". Istället för att hoppa ett hinder och direkt i landningen forstätta rida. 
 
Det är svårt att beskriva ett långt träningspass i ett stycke men jag tar med mig väldigt mycket från träningen. Eftersom att denna träning blev för mycket för honom mentalt och det blev ett breakdown, så kommer jag backa tillbaka en vecka nu. Hålla igång men göra enkla saker för skallen. Sen kommer jag förhoppningsvis kunna gruppräna på tisdagar framöver. Så förhoppningsvis blir jag bättre på att hantera detta också! Men det är svårt när han släpper ryggen, sätter upp huvudet och springer. Han stöter ur mig ur sadeln och jag kommer inte riktigt runt det.
 
Nu till något annat. Idag var jag på Clinic på Stall PeKa. En Clinic om hästens hållbarhet. Det var ordnat av Sveland djurförsäkring och i sammarbete med dressyrryttaren Stefan Jansson, sadelexperten Andrea Waller och då Lena Gunnarsson som är sjukgymnast med ryttarens sits i fokus. EXTREMT nyttigt att se ur olika perspektiv. avslutade clinicen med att göra en sitsanalys hos Lena. Det visade ju sig att min sits var sämre än jag trott. Har väl levt lite i förnekelse men jag trodde inte att det var så här tydligt. Fick iallafall grymt bra hjälp av Lena Gunnarsson med strech och styrkeövningar. Det visade sig ge resultat bara att jag provade övningarna lite. Men jag är så svag i dessa så det gäller att göra de lugnt, nogrannt, lite men ofta! Kan säga att jag kände av i kroppen efter att bara provat övningarna..Fick även lov att boka tid hos en sjukgymnast/naprapat. Så ska dit imorgon, hoppas de inte blir ridförbud!
 

Hej igen!

    
 
En hel månad har gått sedan jag skrev sist och det har väl hänt en del ridmässigt. Fram till förra gången utvecklades vi med enkelhet för varje dag. Självklart håller väl de till en viss gräns och just nu är vi inne i en "bråkig" period. Träningarna har bytt plats från uteridbanor till inomhus, vilket gör att hästarna kommer närmare och det låter mer. Samtidigt som han har blivit starkare och piggare vilket ilbland gör att han lättare hittar orsaker att bli "rädd". Jag känner att de är något väldigt, väldigt bra på gång och jag får bara ha tålamod nu. Jobba vidare och hålla ihop hans fokus. Han är en arbetsglad kille, det är han verkligen, men han är också rätt känslig. Det gäller att vara konsekvent på ett lugnt och tydligt sätt. Så hösten har väl i det korta medfört: Mer energi, många små och korta wow upplevelser med något som är mycket bättre än tidigare. Men också en häst som efter över ett år inte riktigt ska in i transporten igen, som testar i skogen igen, och som flyr undan andra hästar igen. 
 
Jag har ju också börjat småhoppa lite och det har gått riktigt, riktigt bra! Han har känts välbalanserad, fokuserad, glad och väldigt nöjd! Vi var med på vår första tisdagsträning förra veckan och det gick lite sämre. Men återigen. En kombination av att vara inne med andra hästar och hoppa bana (som såklart var lägre än låg). Han körde väl mer eller mindre sitt egen race. Men vi trimmar på så hoppas jag att han kan sköta sig bra nu när vi äntligen ska träna för Erik Berggren på lördag. 
 
Nu i helgen tävlade vi också dressyr i Skellefteå. Väldigt trevligt var det. Resultatmässigt finns inte så mycket att säga mer än att jag funerar på varför jag haft 60-62% hela året tills denna helg då jag fick 57-59%. Valde iallafall att stryka sista dressyrtävlingen i år då de ändå inte passade med jobb. Nu ska vi träna hela vintern på att hitta en bärig form som vi kan hålla hela ridpassen. Nästa år ska jag upp i 65%!
 
Mvh, en frustrerad men taggad tjej!