Ett helt år har gått..
Idag är det ett år sedan som vår stora bruna fina björn fick somna in. Saknaden är enorm och jag har fortfarande svårt att släppa ilskan över att det skulle bli som det blev.. "Precis när vi hittat varandra, precis när allt börjat gå som ett räls.." Men vi kan inte rå för vad som hände och nu är han borta. Jag vet att han har det bra där uppe med Mio och alla andra fina änglahästar, men saknaden och kärleken till denna häst kommer aldrig att försvinna. Världens goaste, gladaste, roligaste och bästa Raspoetin!
