Återbesök med bra och dåliga nyheter.

Så den bra nyheten är att vi fick svar idag. Utraljudet kunde nu visa skadan då han inte är svullen. Det är en skada på det yttre ligamentet. Det är inte av men det är "trasigt". Jag försöker intala mig själv att det kunde varit av, det kunde varit något mycket värre. För detta är ingenting som är farligt sålänge han inte "river upp det" mer. Han haltar inte nu heller när han går. Jag känner mig lättad men ändå tom. Jag klättrar på väggarna och det finns inget jag vill så mycket som att vi ska komma igång igen.. Detta innebär nämligen yttigare 6 veckor utan att få rida på prinsen. Däremot får han börja gå i mindre hage och sedan kommer jag få promenera med honom osv. Det kunde ha varit värre. Så Raspen blev genast gladare när han fick komma ut i hagen och röra på sig. Å jag villl ju se honom glad. Idag är han det!
Bilden tog innan vi åkte till ATG. Stödbandage slipper han nu så länge han inte börjar halta igen.
 
 

Får ont i magen när jag läser ditt blogginlägg.
Kudden var ju skadad på yttre ligamentet, det var inte heller av men det var trasigt, man kunde se små hål i ligamentet, eller tendenser till hål. Han haltade inte när man gick eller red efter 3v vila (eftersom ATG sa att de va hovledsinflammation...), men så fort jag började tävla blev han lika halt igen. Efter 3 månader vila och sen lååång igångsättning blev han ändå inte bra. Jag hoppas verkligen Raspen är starkare och har finare ligament för när man fått vänta så länge och sen inser att inget ändå hjälper, då vill man bara sjunka genom jorden.

Jag skickar alla kramar jag har och håller tummarna hårt!!




Kom ihåg mig?