Elin Magnusson

Det är mycket som får mig att gråta! Människor som lider klarar jag inte av att läsa om. Men om man inte tänkter på saker som händer runt om en så.. Jag gråter när jag blir för stressad och får ångest, jag börjar gråta när någon höjer rösten åt mig ordentligen, när jag gör bort mig och gör fel. Jag gråter när jag skäms och och jag gör något jag inte vill. Jag kan vara riktigt blödig och det gäller mest när det handlar om hästar. Då har jag nästan alltid något jag kan gråta över. Däremot kan jag bestämma mig för att inte gråta åt vissa saker. Jag grät inte på två månader efter att vi tog bort Mio för att jag ville se saker positivt och jag tvingade mig själv att inte gråta. Men det blev inte alls bättre av det, jag bara stängde ute sanningen. Men efter två månader sprack det och jag insåg att han var borta på riktigt. Nu fäller jag en tår var och varannan dag för honom. Bara för att jag saknar hans trygghet och hans super snälla ögon. Han var ändå min i över tre år.. Nog om honom. När det gäller hästar är jag riktigt blödig som sagt och jag kan tycka själv att jag är riktigt töntig, men jag kan inte hålla mig. Men helst är jag bara glad hela tiden!