Elin Magnusson

Dagen började med skola. halv elva for jag iväg med cykeln till stan och mötte mamma. Väl där tog vi en lunch på Barista. Gjorde även andra saker men det går jag inte in på. Barista har iallfall jätte god mat, med det visste ni kanske? Tog cykeln tillbaka sedan för att gå på Matte och NO lektion.


Jag red Mio idag i kanske 1 ½ timma. Varav en timme var bara skritt. Till en början så travade jag på en "8a", ställde huvudet lite över drivet och försökte få honom på yttertygeln. Det är något vi (jag) behöver träna på.  Sedan galopperade vi lite på volt osv. Hur som helst så börjar jag höra Johanna Perssons röst i huvudet. "Elin sträck på dig","Driv" och "mjukna nu!!" å vet ni vad? Jag gjorde allt det där, då han var på väg att bita fast i bettet. Det tog inte lång tid så gick han precis där jag vill ha honom. Ökade och minskade galoppen och han var hela tiden hos mig. Jag fick ärligt talat rysningar när jag upptäckte att det inte är HAN som biter fast i bettet. Utan det är JAG som blir kvar i handen för länge och då måste han bita tillbaka.

Ni anar aldrig hur mycket min häst har lärt mig! När jag hörde ordet "läromästare" första gången så förstod jag inte riktigt innebörden med det. Men att Mio kan lära mig så mycket det trodde jag aldrig någonsin. Det är precis som att han tänker till ordentligt när han upptäcker något jag inte kan eller är dålig på.

Han har lärt mig att en häst inte hoppar om inte jag vill, genom att stanna om jag tvekar.
Han har lärt mig att jag måste luta mig bakåt och driva för att en häst ska kunna hoppa snävt, genom att stanna om jag inte gör det.
Han har lärt mig att en häst river om han blir för lång, genom att riva hinder om jag gasar utan att samla ihop.
Han har lärt mig att inte sitta och "sova" på en häst för många hästar kan tvär hoppa till för saker, det har han lärt mig genom att hoppa till för cyklar som han egentligen inte bryr sig om.
Han håller nu på lära mig att rida dressyr och nu har jag äntligen börjat fatta. Även om jag vet att vi kommer få fler motgångar.

Min tränare sa en gång till mig att: han kan hoppa och gör det gärna, men bara om du är säker på att du vill.

Det är så otroligt svårt att beskriva nu när jag börjar inse varför jag har fått komma hem med sår och tårar. Det enda min häst har försökt göra, är att lära mig rida. Nu säger jag inte att det kommer gå bra för alltid från och med idag. Jag kommer forstätta vara slarvig och allt det där. Men jag vet att jag har lärt mig väldigt mycket idag. Men det kommer ändå dyka upp andra problem och jag kommer förmodligen göra om samma gammla fler gånger, inte med flit förstås.

Jag skulle kunna skriva i evigheter. Men ni får se några bilder iställlet. Kan  säga att jag stod och tittade på min häst länge idag medan han fick tugga i sig lite grönt gräs. Han är så otroligt underbar!

Förlåt för dålig kvalite.. mobilbilder!