Onsdag.
LHallådär. Nu har jag gått på tre dagars julledigt. Ivigde de med träning på Hippo såklart. Eller ja. Igår kväll red Johanna Bulan och jag satt på bänken. Jag behövde hjälp med några grejer som vi tappat mycket på att han vilat. Speciellt att få ihop galoppen. Han faller så lätt "isär" och blir stapplig oavsett om han är pigg eller inte. Johanna gjorde ett bra jobb och han var super fin och nöjd i slutet. Jag tog även med mig lite att tänka på. Som alltid, så nyttigt!
Imorse byggde jag och mamma fram halva "huset". Alltså hoppövningen. Tre hinder. Ett räcke som gick både till en oxer på fyra galoppsprång rakt fram och även böjt på fem till ett räcke. Han är så svår just nu då han blir pigg, starkt och håller huvudet högt. Försökte komma till ett läge då jag fick hålla om lite lätt med benen och bara mjukna och det tog sig lite till sista varvet. Måste försöka börja skutta nu två gånger i veckan så kanske han varvar ner lite snart. Hade ju tänkt att han skulle vara lite trött efter Johannas pass igår men icket.. hehe!
helgen.
Bulan fick sova på Hippo fredag till lördag. På fredagkväll blev de ett lättare dressyrpass innan min kusin Emmy fick hoppa upp och rida. Hon är så jäkla duktig trots sina få år i nacken och som annars rider ponny på ridskolan. Men tackvare hennes mjuka och stadiga sits så funkar de klockrent. Bulan lyssnade jättefint även om han blev lite pigg när vi la fram travbommar och sedan en galoppbom. Ser ni hur glad han ser ut? Jag tror faktiskt att han kände ett ansvar och sen också nöjd över att Emmy egentligen inte gör så mycket mer än vad man behöver.
På lördag morgon klev jag upp tidigt för att hinna skutta lite innan ridhuset skulle fyllas. Men skenet bedrar och plötsligt skulle alla rida mellan 8-9. Tur nog många hoppare så några små språng blev de. Gör ett nytt försök nu ibörjan av veckan på en förhoppningsvis lite lugnare häst. Eller framförallt kan jag själv hålla mig lugnare.
Idag däremot har jag och Bulan skrittat på i den isiga skogen en sväng. Går inte att göra mer än så.. Sedan for jag och mötte upp pappa på stan innan jag och Johanna tog en riskfull 8 km runda. Gick oväntat bra ändå.
Måndag
De blev Hippo för mig och Bulan onsdag, torsdag och fredag faktiskt.. Då han var vääldigt pigg så passade jag på att åka tre dagar i rad. Det är nämligen såå halkigt ute och jag vågar nog ändå inte fara ut i skogen förrän han kommit igång liite. Så det blir prommisar emellan ridbanan några dagar till. Första dagen i ridhuset drog han plötsligt ett galet bocksprång sedan tog han bara bettet, huvudet rakt upp och satte full galopp genom hela ridhuset. heheh.. Som tur var saktade han av rätt mjukt men jag var helt säkert på att jag skulle få känna på väggen igen. Men de andra två dagarna fick jag ridhuset i princip själv så då gick de betydligt bättre.
Raspoetin
Jag slås alldelens för ofta på tanken "Var hade vi varit idag du och jag, om du funnits kvar".. Våran utvecklingskurva hade ju äntligen tagit fart. Men jag försöker alltid slå bort den tanken. Det blev som det blev och en sak är säkert. Sedan två år tillbaka så finns du inte mer och jag saknar dig så fruktansvärt mycket. Älskade, finaste Raspoetin.
Onsdag.
I helgen som var så var jag långledig fredag till måndag. Såå skönt. På fredagen väntade julklappsshopping med Johanna. På lördagen firade vi Tomas syster som fyllde 25 år och kvällen hade vi glöggkväll med jobbet. Blev en massa gott då vi alla bjöd på något.På söndagen började jag och mamma med att åka till Hippo med Bulan. Han fick sig en helkroppsbehandling i form av rakning, dusch och sedan en lång prommis. Det var som att han vaknade upp ur sin koma och nu känns han så pigg och glad igen. Sedan väntade lite städning här hemma innan jag for till Emma som hade styrt upp en myskväll i form av julpyssel, glögg och pepparkakor. Väldigt trevligt!
Med tanke på att Bulan är mycket piggare nu så nu har jag börjat sätta igång honom igen. Såret ser fint ut men vi väntar fortfarande på provsvar. Ikväll ska vi till Hippo för att rida lite lätt i de andra gångarterna också. Håll tummarna att jag sitter kvar... hehe! Hört att de är liite för många i ridhuset ju nu. Säger bara " tut, tut i backen!"
Bulan idag!
Jag kan ju inte lämna er oinformerade efter förra inlägget så detta är vad som hänt sedan sist..
Bulan hade som sagt jätte ont fre-lördag. Staplade sig fram och fick mutas för att gå. Det var såklart jobbigt att se så vi ringde vet och hon kom på söndag fm. Hon tyckte såret såg fint ut (stygnen lossnade ju direkt..) men det var lite ytligt smuts. Så han fick smärtstillande i fyra dagar och antibiotika i fem dagar. Så nu känns han betydligt mer som sig själv. Han får ha boxvila ute (vi stänger in han i sitt nya, fina, stora vindskydd. Han får egentligen röra sig fritt men absolut inte busa.. Risken att han sliter upp såret är då för stor.. Istället så har han promenerats 3-4 gånger om dagen. Har stallägarna att tacka för lunchprommisar. Jag är även glad att mamma har jobbat som skjuksköterska så hon tar hand om såret och har även gett honom det gigantiska antibiotikasprutan. Även om jag vet att hon inte gillar de så har hon gjort de mycket bra! Bulan har även stått som ett ljus även om det syns på han att det inte är skönt.
Nu har vi givit sista givorna medicin. Mamma klurar på lösningar för att hållla såret rent. Alla typer av plåster vi provar sitter tyvärr dåligt så när han ligger/rullar inne så kommer de in skit... Nu däremot kommer vi kunna gå ca 2 promenader/dag men på ca 15-20 mintuter. Så jag hoppas verkligen nu att såret får läka fint och att provsvaren är positiva! Ni får fortsätta hålla era tummar!
