Umeälvsloppet 2015



Igår var det äntligen dags för Umeälvsloppet igen. Minst lika fint som rundan runt Tavelsjön bara att denna bana är lite mer njutbar då det endast är två backar sedan väldigt slätt. Det var vamt och tungt stegvis och jag skulle säga att 10-15 km var enklast. Lite nedför på en skuggad väg och där kunde jag ta bra steg och andas ut innan slutspurten. Blev jagad sista tre kilometerna av en tjej som sprang om mig när de var en kilometer kvar. Men tanke på att hon kämpat så länge kändes det okej att ligga en bit bakom för då saktade hon ner lite när hon fick ligga före. Detta gjorde att när vi kom på träbron (sista typ 300m) Så satte jag fart och kom sedan in 12 sekunder före henne. Spelar ingen roll hur trött jag är, slutspurten är alltid energi man inte trodde fanns. Sen gick de antagligen inte as fort direkt men det var ett lyckorus som vanligt! 
 
Resultatet var 1.33.59. En minut snabbare än förra året. Får jag hålla igång ordentligt nu ska jag under 1.30 nästa år. Så äre baah!

dressyrtävling idag.

Åhh, är så himla besviken och revanch sugen.. igen!! Han har ju varit så galet fin på träningarna och senaste veckorna men jag tror att det har sin förklaring. För ni kan ju gissa vad som hände igår.. fredagkväll? dagen innan tävling? ..

Jag hann gå halvvägs från hagen när jag ser i ögonfrån att han rör sig orent. Slänger direkt ett öga på hoven (alltså den dåliga av dem) men skon sitter där. Tittar på den andra och ser ingen tåkappa.. Men ser ju skon på yttersittan. Tänkte snabbt att tåkappan kanske bara lossnat men lyfter hoven och får en smärre chock för vad han lyckats med.. Dessutom var han väldigt varm och lite svullen över kotan. Ringer Camilla (hovis) som först inte svarar. Ringer mamma som börjar packa ihop verktygslådan.. Men sedan får jag svar av Camilla som släpper allt och framförallt sin fredagkväll för att komma akut till stallet. Han har alltså trampat loss skon på insidan av hoven. Helt å hållet. Sedan trampat tillbaka den med vikta sömmar osv. Och vart tåkappan var..? Jo, inne i hoven.. Som tur var så var den precis i kanten till lamellen. Hon skodde om och snabbt var både värmen och svullnaden han fått puts veck. 
 
Så idag var en chansning. Var inställd på att han förmodligen fortfarande skulle halta. Inte av smärta men för att han tar lite för lång tid på sig ibland till att faktiskt känna att det inte gör ont längre. Men idag fanns ingen hälta alls så vi körde. Men med lite för dålig tävlingsinställning. Jag vet att jag hade kunnat sååå mkt bättre men jag slarvade så med min ridning. Men trots flera STORA missar, lite spänd häst och en ryttare som studsade högt i sadeln. Så klarade jag mitt mål. Vilket var att göra ett personbästa. Några små decimaler men vi klarade det och fick 57,167%. Jag tror att det var min förbättring av vägarna som gjorde att jag ändå fick en ok procent. 
 
Bjuder på dagens ritt. Tror ni kan se de stora missarna själva. No word are needed, haha!
 

Dressyrträningen igår.

 
Jag var helt lyrisk efter träningen igår. Jäklar vilka steg framåt vi tar just nu. Så glad! Vi tränade små volter på stor volt, ställningen, rida rakt, skänkelvikning i trav och lite förvänd galopp. Bulan var väldigt stressad innan vi åkte på träningen och de gjorde att han inte alltid var mottaglig för förmycket information. Då blev han helt enkelt så att han sa ifrån i form av att frigöra sig och sätta lite fart. Men då räcker de att jag tar ett djuptandetag och börjar om. Han är så himla arbetsvillig. Bara jag är tydlig så vill han ge allt. Det är nu när jag själv börjar rida lite bättre som jag verkligen inser det!
 
Nä, sticka till jobbet nu kanske.

min fina, fina prins!

Många är duktiga på att prata om "baksidan med att hålla på med hästar". Men idag vill jag skriva om framsidan. För idag var en sån där dag då jag fick en underbar känsla av att "det här är varför jag håller på med detta"
 
Eller egentligen började det igår. Jag tog honom till en stor åker. Eftersom han var så spänd i måndag så ville jag ge honom ett annat typ av dressyrpass med massor av härlig energi. Och precis så blev det. Vi red i alla gångarter och han var sååå himla fin. Så positiv, arbetsvillig och bara väntade på något att göra. Så då kände jag att jag lite lätt kunde fortsätta där vi var efter träningen för Lena. Lite öka, minska och några förvända galopper. 
 
Men det var egentligen den här dagen jag skulle skriva om. för det slog mig idag hur långt vi har kommit, Bulan och jag. Idag skrittade vi ut på långa tyglar i ca 50 minuter. Det var omöjligt för ett halvår sedan. Då fick jag gå med honom 10 - 15 minuter för att sedan börja hoppa upp och trava/galoppera direkt för att ge honom något annat att tänka på. Allt var läskigt och han bjöd på en del rodeo osv. En del var såklart för att testa mig men jag fick en stor känsla av att han inte alls gillade att fara ut själv, det var läskigt, obehagligt osv. Historian kan göras lång. Denna energiska kille har gått mig på nerverna mer än någon annan. Vi har såklart mycket tillit kvar att bygga på och det kommer ta steg bakåt ibland. Men herregud vad jag tycker om att jobba med honom. Hårt arbete lönar sig alltid och jag älska att se hur nöjd han blir när man gör rätt, oavsett om det är en skogstur, dressyr eller hoppträning. Han vill verkligen så himla väl hela tiden! 

tisdag

 
Igår skjutsade mamma mig till ridbanan. Tanken var att träna på dressyrprogramet. Det blev så efter många om och men. Bulan var väldigt spänd då ena långsidans staket var borta och massa stolpar låg i mitten av banan. Inget jag tycker han ska bry sig om men den banan är han alltid lite spänd på men igår extra spänd. Kom en löpare uppe på grusvägen en meter bredvid och då gjorde han en "raket ryckning". Hur fjantig som helst! Jobbade mycket volter hit och dit för att få honom att lyssna på mig. Lite övergångar osv men jag blev lite väl less på honom ibland.. Satte igång och tränade på att rida programet bara för att det är bra att måsta rida vissa vägar hur än hästen beteer sig. Gick ändå ok. Nu blir de träning för Lena igen på torsdag och sedan tävling på lördag. Är riktigt taggad faktiskt och hoppas han är mindre spänd då!

Dressyrträning

 
Dagens träning gick väldigt mycket bättre än för två veckor sedan. Då fick vi jobba ihjäl oss på att han skulle ta skänkeln och aktivera sig. Huvudet var högt och det fanns inte direkt någon känsla där. Men det var dock precis vad vi behövde. En riktig pang start. typ "okej, dags att köra igång påriktigt nu". Ibland behöver man det, speciellt efter sommaren. Hur som helst.. Dagen efter joggades han i skogen och sedan följde tre skrittdagar (han drog ju av sig skon då..). Men som jag sa till Lena. Han verkade ha behövt det för sedan kunde jag behålla en stor del av aktivitetet i bakbenen OCH ha en mjuk och följsam häst.
 
Så idag kunnde vi jobba på en helt annan nivå än sist. Vi började med lite trav och galopp. Hitta en känsla och komma igång. Sedan tränade vi lite skritt - galopp. Fick till en riktigt bra av varje av några försök. Det är svårt men jääkligt roligt när man väl får till de. Därefter tränade vi lite förvänd galopp. Har inte tränat det så mycket tidigare då jag är lite feg att träna svårare saker hemma. I fall de blir fel vill jag få hjälp direkt. Så jag gjorde en "Vänd halvt tillbaka" från kortsidan. och galopperade förvänd genom andra kortsidan och saktade sedan av till trav. Det var lite svårt då han gärna vill byta. Det blev jobbigt men han gjorde verkligen så gott han bara kunde. Ibland fick vi sakta av till trav och försöka göra en ny förvändfattning. Men samtidigt som de blev lite svårt blev han också taggad trots att vi båda började bli lite trötta. Han är så arbetsglad när man ger han bra uppgifter! Några fina förvända fick vi och sedan travade vi av. Hur nöjda och svettiga som helst!

Torsdag



Igår gjorde jag stallet lite snabbt. Bulan fick en prommis för att ladda upp ordentligt inför dagens dressyrträning. Därefter for jag till stan för att möta upp Ida på en kaffe (läs hink med kaffe). Därefter gjorde jag några ärenden, träffade lite kändisar och rullade sedan hemåt. På kvällen fick jag och Tomas oss en surprise. Mamma och pappa kom hit med en bokhylla som vi ska ha i lillrummet. Såååå himla snällt av dem! Så nu börjar de bli lite ordning där igen. 

måndag

 
hallådär!
 
Helgen fortsatte himla bra! Efter loppet så firade vi lite hos mamma och pappa med god mat och bubbel. Så mysigt! På söndagmorgon vaknade jag och var trött så in i norden. Stel som en pinne var jag också. Men jag insåg snabbt att bara jag håller igång så mjukar jag upp. Så jag började med ett pass på Bulan. Han fick sig ett pass på en åker. Där han bara fick rulla lite lätt i alla gångarter. Han kändes väldigt fin! Sedan åkte jag ut till Hippo där jag fick hoppa Sofias häst Lisa. Har ridit henne några gånger tidigare och hon är en riktigt rolig dam. Hoppade en kortare banan på låg höjd. Hon tar för sig hinderna betydligt bättre än Bulan och de kändes mer som att hon visade mig hur jag skulle göra än tvärt om ibland, haha! typ "hallå, var bara still så fixar jag det här" ba okej.. Super kul var de iallafall.
 
Idag jobbade jag 10-18 och sedan skjutsade mamma mig och Bulan till ridbanan. Bulan kändes pigg o glad och väldigt fin! Lite spänd emellanåt men väldigt mjuk och fin! Kom sedan hem kl 21 redan så då kunde jag bara inte hålla mig. Drog på mig löpardojorna för att känna hur benen kändes. Blev en 3 km lugn runda och kroppen känns kanon! Så himla kul. Så jag anmäler mig nog till Umeälvsloppet som jag sprang förra året. Det är två veckor kvar så då hinner jag både återhämta och ladda upp!

Jag gjorde det!!

Vaknar denna morgon med ett galet leende på läpparna. Jag har gjort livets första halvmarathon. Men jag ska ta de från början.
 
Jag och pappa var på plats ca 10.30. Det var två startgrupper och vi startade i den andra, dvs 11.07. Jag måste erkänna att jag var rätt nervös. Men mest för att jag skulle få riktigt ont någonstans och tvingas avbryta. Men hur som. Det var roliga minuter innan med sång, genensam uppvärmning till lite hög härlig peppmusik. Solen sken och det var riktigt bra stämning! Så blev tillslut klockan 11.07 och vi var iväg. Det började med en nerförsbacke direkt vid start. Men jag tog de extremt lugn där. Sedan var fanimig första 12 km väldigt mycket uppåt. Lite ner ibland men totalt en ganska bra stigning.. Så benen blev tunga lite för fort! Efter 12km väntade mamma och följde med en bit för peppning, vatten och gel. Därefter kom sedan en längre, inte så brant nedförsbacke. Så det var den vilan innan vi skulle upp på berget. Med tanke på hur tunga benen var så var det bara att inse att det bästa vore och gå. Jag tappade knappast tid på det och jag slapp mjölksyra. Väl uppe väntade sedan ca 1km nedförsbacke igen och då lät jag benen rulla på innan vi hade sista 3-4 km kvar till mål. Då var de riktigt jävla tugnt! 
 
Sista biten var väl hyfsat platt med lite uppför sista 2. Där gick de riiiiktigt långsamt! Men när 200m skylten kom så kom de sista krämen och jag satte in ett högre tempo. Sista 100 presade jag ut de sista och var i mål på 2.05.59. Det är alltså ett 6 minuters tempo hela vägen i snitt och de ska jag var väldigt nöjd med! Vilket jag är! 
 
Det var ett riktigt jävla jobbigt lopp men med mer intervaller, backträningar och några fler långpass så hoppas jag på att orka jogga hela vägen. Så jaa, trots att det där och då var döden så vill jag göra det igen! Dessutom var det jätte trevligt runt banan. Fint område runt sjön och massor med folk överallt som hejade, peppade, skrek, tutade. Dessutom några som stod och sjöng och några som ställt ut sin vattenspridare.
 
Känner dessutom att jag nog ska anmäla mig till Umeälvsloppet som är om två helger. Det är "bara" 17 km och med endast en hyffsad backe. Den känns som en baggis jämfört med detta. Men vi får se. Måste ge kroppen en lugn vecka nu för att komma ikapp! 
 
 

Mot Tavelsjö Halvmarathon 2015

 
Herregud, nu är jag lite nervös här faktiskt. Mest för att jag är rädd att få ont. Efter förra loppet tog jag nog i lite för mycket och fick förmodligen en överansträngning i ena knäet. Inget som gör ont när jag går men känner av de lite. Framför allt gjorde de ont när jag sprang gången efter loppet. Men inte nu sist. Men de var ju också så korta sträckor. Nu är de ju 21km!! Hur som. Det blir ett lugnt tempo för att förhoppningsvis komma i mål under 2h 10 min. Det är min plan! Hejja mig!

Torsdag



Sådärja. Då var Bulans nya, fina vindskydd klart. Jag är så nöjd och jag hoppas prinsen ska trivas. Vi har även gjort klart vinter hagen runt om med öppning till sommarhage. Perfekt! Han fick till och med dyrsanden som blev över från ridbanan till hans hage. Snacka om lyx! 
 
Idag blev alla hovar verkade (och en plastad..). Men majoriteten av hovarna är ju helt ok ändå! Vi hann även med att åka till Hippo för lite trimm och sedan kom Andrea Waller och kollade sadeln. Hon tyckte han såg fin ut, måtten visade plus på muskelkontot (även om det ska bli ännu mer såklart) och hon var nöjd. Så skönt! Vore dock jävligt jobbigt annars när man lagt ner hela sparkontot på sadeln.. haha! Men jag är verkligen sååå nöjd med den.

Min semester på Instagram




- eelinmag -

Besvikelsen.

Jag mockar din box, din hage, du får rent vatten och mat, jag ryktar dig, jag kliar dig och motionerar dig varje dag.
 
Jag googlar, betalar tränare, köper dyra grejer, planerar, strukturerar, lägger energi och hela min själ på att ge oss de bästa förutsättningarna. För att lära mig, lära dig och skapa ett oss. För att vi ska bli ett team.
 
Jag vet att jag valt att hålla på med detta. Men jag vet också att du gillar det. Jag vet att iprincip allt alltid är ryttarens fel. Men denna gång är det ditt fel. Jag är så jävla besviken...
 
Allt jag ber om är att du är lite rädd om oss. Om DIG. För allt jag gör för oss är endast för att jag vill att vi ska ha kul ihop. Jag vill inte bli en elitryttare. Jag vill träna, tävla och ha kul. Ingen av oss kan rå för dina sköra hovar. Men vet du. Dom skulle hålla fint om du skippade rodeon i hagen. 
 
Tack älskade häst för att du såg till att att det inte blir någon hoppning nu på ett tag. Kanske blir de en månad, med tur. Troligast flera. Om du bara visste hur otroligt besviken jag är på dig just nu. Å jag trodde aldrig jag skulle kunna känna så. För alla andra gånger har jag bara skyllt på mig själv. Men inte nu.
 
 
Jag vet. Det kunde ha varit sååå mycket värre än trasiga hovar. Men frustrationen som infinner sig i min kropp nu känns oändlig. VARFÖR får jag aldrig något flyt!? Vad tusan gör jag för fel...
 

Jubileumsloppet i Holmsund

 
Jag har ju helt glömt att berätta hur loppet gick. Iallafall här på bloggen.
 
Jag skrev ju detta innan "7,4km lopp i holmsund ska springas och målet är under 42 minuter. De är ett 5:40 tempo och de borde jag väl fanimig kunna hålla om de inte är allt för backigt. Men förhoppningarna ligger på 5:15-5:30 hela vägen. Då är jag i mål på ca 39 minuter."
 
Jag är kanske liite feg på att sätta lite press och höja mina mål. Men jag trodde inte jag skulle orka hålla ett 5:15-5:30 hela vägen. Men väl i mål blev jag såååå jäkla glad. En riktigt rolig runda som var lite lätt kuperad gjorde jag på tiden 36.43 min.  Det är alltså en snittid på 04:58. Överlycklig var bara förnamnet. Riktigt stolt över mig själv!
 
Här kommer dock baksidan. De kom en ganska lång nedförsbacke i början och jag bara släppte och lät benen rulla. Två dagar senare skulle jag ut och jogga och helt plötsligt sätter knäet stopp. Så nu gör jag allt jag kan för att de ska bli bra. Om fem dagar ska jag ju springa en halvmara. Snälla knä.. sätt inte stopp för de målet!

Måndag



Startar veckan men en ordentligt frukost, rester från gårdagens. Livets första semester är slut och de är dags att återgå till vardagen nu men jag börjar med en mjukstart. Jobb måndag, tisdag och fredag. Känns ju helt ok! 

Söndag

 
Dressyrträningen i torsdags gick helt ok. Jag och Bulan har verkligen legat på latsidan och vi har lite för mycket att jobba på. Men mot slutet jobbade han på bra och vi var väldigt svettiga båda två. Att jobba på är att han ska ta innerskänkeln och framförallt jobba på framåtbjudningen. Dessutom är vi riktigt dåliga på att rida rakt. Men jag är glad att jag tillslut tog tag i att ringa Lena. Är helt säker på att hon kommer få oss att ta stora steg i rätt riktning.  Bulan fick ett joggingpass dagen efter i lite låg form. Väldigt fin var han! Så igår stod bara skritt på schemat och det blir tyvärr så till måndag då han tappat en sko.. Hovarna ser tyvär sämre ut igen så jag har lite ångest. Har ju anmält mig till tre tävlingar och även planerat in träningar för Lena Unneby och Erik Berggren.. Håll tummarna att hovarna får hållas finare efter skoning i veckan!
 
Igår for jag ut med familjen till Norrbyskär. Min älskade, fina lillebror har nu konfirmerat sig efter två veckor på läger. Han verkar ha haft två galet roligt veckor och jag är så stolt över honom. Finaste bror! Vi fick toppenväder och det blev en otroligt lyckad dag. 
 
Idag, sista dagen på semestern, inledde vi med en brakfrukost. Vattenmelon, bröd, amerikanska pannkakor, nutella, jordgubbar och en snygg nyvaken pojkvän. Morgon i världsklass helt enkelt! Nu väntar stallet, lite städning och en lugn kväll. Jag längtar faktiskt inte alls till imorgon!
 

på hästfrontent

 
Åhh, äntligen börjar vi komma igång efter lugna sommarveckor. Träningar och tävlingar i både hoppning och dressyr är inbokade. Pengarna rullar bara ut och jag känner mig väldigt peppad. 
 
Ikväll däremot byter jag ut ridskorna mot löparskorna. 7,4km lopp i holmsund ska springas och målet är under 42 minuter. De är ett 5:40 tempo och de borde jag väl fanimig kunna hålla om de inte är allt för backigt. Men förhoppningarna ligger på 5:15-5:30 hela vägen. Då är jag i mål på ca 39 minuter. Vi får väl se. Kroppen känns okej så ni får hålla tummarna! Med detta vill jag också säga att det nu är 10 dagar kvar till Tavelsjö Halvmaraton. Fyfan.. Årets stora mål!
 
 

Lördag.

Efter att först ha ridit ett superpass på en stor åker med Bulan och en lång dag på stan med min käre sambo så avslutade vi dagen tillsammans med mamma och pappa. Grillat och sedan chokladfondu. Sååå himla gott och mysigt! Nu däremot lockar sängen!