från det ena till det andra
Jisses vad jag älskar solen. Den gjorde verkligen min dag!!
For till stallet efter middagen och skulle åka med Mio till dressyrträningen. hade väldigt gott om tid och kände att jag skulle hinna rida fram lite som förra gången när jag kom till Hippo. Ikket!
När jag ska gå upp med Mio till stället vi parkerar transporten på så Dyker en av hundarna som bor på gården brevid och börjar skälla ( dock inne från sin gård, men hoppar upp med tassarna på staketet). Både jag och Mio flyger upp i himlen och två sekunder efter har Mio stuckit.. Blev så jävla förbannad både på hunden och mig själv. Fast jag vet att jag inte gjorde något fel. Blev rädd också.. Var helt säker på att Mio skulle göra illa sig. Men med turen på vår sida fick han "bara" ett trampsår. Tror att det är stor chans att ägaren till hunden läser detta också. Isåfall vet du att jag inte är sur på dig bara att om det var du och din häst och någon annans hund. Även om hunden är på "sitt eget område". Vem vill att en hund ska komma och börja skälla och att hästen ska fly fältet och kanske göra illa sig riktigt ordentligt.. Minns ju bara när vi råkade spilla ut lite vatten och det blev en isfläck i stallet..
Dags att sova nu.. Juste, glömde säga att min dressyrträning gick rent åt helvete på grund av mitt humör som sjönk ordentligt!
Minns en vinter när vi hade Marianne Heed-träning. Skulle "bara" hämta in Suppe och Sorina från hagen. Hade gått om tid på oss att hinna till Hippo i tid.
Men vad händer... Suppe känner att nått är på G. Så hon bestämmer sig för att dra i väg i hundra 180. Sorina hänger på. Orkar hänga kvar i grimskaften några meter. Ser sen hästarna galoppera iväg ner i byn.
Inte så fina tankar går i mitt huvud. Springer in till stallet och hämtar en hink med kraftfoder. Springer sen hem till Mamma och skriker att hästarna ha rymt och att vi måste kasta oss i bilen och följa efter. Kör kanske 1,5 km och ingen skymt av hästarna. F*N!!!! Tänker jag. Vart ha de tagit vägen. Ser inga spår på vägen! De hade vikt in på en skogstig ist. Medans jag står där och tänker: Vad ska vi nu göra... Kommer hästarna ut på vägen ca 400 meter bort. Vi kastar oss i bilen igen. Men då vi närmar oss hästarna springer de in på stigen igen. Mamma kör bilen till där vi stannade första gången, dvs stigens början. Jag börjar ropa på Sorina. Och skramla med kraftfoder hinken. Tänker att är de nån som ska låta matsuget ta över så är de Sorina. Éfter nån minut hör jag hästarna komma travande. Sorina i täten, Suppe inte långt bakom. Hästarna blir glada över att "belönas" med kraftfoder efter sitt bus.
Vi traskade de ca 2km hem och jag tänkte att nu kommer aldrig Sorina orka hoppa under den 2 timmar långa träningen. Lastar hästarna och försöker komma på bättre tankar och ladda om. Tur de tar ca 50 minuter att ta sig till Hippo.
Väl framme va de bara att slänga på Sorina gejerna och in på träningen i ridhuset. Berättade för Majsan va som hade hänt tidigare. Sen gick hela träningen super. Sorina ha ALDRIG gått så bra på en hoppträning!!!! Tydligen funkade några km galopp på rymmen galant som uppvärmning och gav en stor energi kick till Sorina som i vanliga fall va rätt lugn.
Så ibland blir de inte riktigt som man tänkt sig.
