hoppträningen igår.

Fortfarande såå glad över träningen igår! Vi hade perfekt övning för vårtat "galopp problem". Vi började med att hoppa på volt vid kortsidan. De stod tre hinder på volt. Ett i varsitt hörn och ett på medellinjen. Volten var lite tajt med vi hoppade inte alla efter varandra. Vi tog ett, red ett varv till nästa och sedan ett varv till nästa.. om ni förstår. Här fick jag ju träna på att lossa och hålla bra galopp. Vi börade i vänster varv och när man ridit ut voltet så red vi långsida med två räcken, fem galoppsprång. De gjorde vi tre gången med några höjningar på linjen. Sedan bytte vi håll. Tog volten och sedan en linje med räcke - tre galoppsprång, räcke, ett galoppsprång och oxer. Så vi fick träna både på att hoppa på volt och sedan rida lite mer mot tävlingstempo. Superkul, glad häst och duktig ryttare! Mamma var dock på möte men Emma filmade en snutt på ena linjen.
 
 

Fredag



Nu har vi äntigen tagit tag i dressyren igen. Tackvare att han varit så pigg och busig så har jag helt enkelt bromsat, bromsat, bromsat och nu stannat. typ. Så största problemet nu är att han inte tar skänkeln, är inte ett dugg lösgjord och blir för lång. Det har jag endast mig själv att skylla på men nu får jag se till att prioritera extra dressyrträningar. Idag jobbade vi endast med att han skulle gå i övertempo och forma sig runt innerskänkeln. Lena gav mig lite hopp och förhoppningsvis är vi tillbaka ganska snabbt till där vi "avslutade" förra året.
 
Blev lite frustrerad när jag kom tillbaka från stallet. Jag var i stallet halv åtta. Släppte ur hästarna, mockade, lastade, dressyrtränade, strechade, åt lunch lite snabbt, lastade, körde tillbaka, mockade hagen, gjorde iordning hö och åkte hem och åkte hem kl 14. Det är såklart skönt att kunna åka själv då de ger fler och bättre träningstillfällen. Men alltså de tar sån jäkla tid.. Jag vet inte ens vad jag kan göra för att få de att gå fortare heller. Men något måste ju gå att effektivisera för de dagar jag kanske ska fara innan jobbet. Det värsta var typ att jag var heeeelt slut när jag kom hem. Ville typ somna och aldrig vakna. Men det var inplanerat en fika hos en väldigt trevlig gubbe som handlar på Ica så jag fick snabbt duscha och cykla dit. Men efter några koppar kaffe och sockerkaka var jag fit for fight igen. Men de blir definitivt en tidig kväll ikväll. 

Äntligen tisdagsträningar!!

Igår var de äntligen dags, soooom vi längtat! Nu är nämlligen veckoträningarna igång och som ni vet kunde vi ju inte vara med förra terminen. Dels för att jag jobbade till kl 18 och vi tränade kl 18 men också en del pga hans hovar såklart. 
 
Vi gjorde iallafall en mjukstart med lite basic grejer. Trav o galoppbommar, två räcken med som stod "snett igenom" och en liten serie. Bulan kändes lite stapplig i galoppen på framridningen. (har bokat en akutdressyrträning på fredag nu.. hehe) men väl på hinder kändes han fin. Lagom pigg och väntade bra på hinder.  

Träning för Erik Berggren!

Träningspassen för Erik var som vanligt extremt nyttiga. Det var perfekta övningar för oss då jag, speciellt i helgen, har svårt att få ihop honom nu när han har en del extra energi. Första dagen hade jag en tveksam framridning då de blev lite hattigt med många pigga hästar. Så jag fick inte alls till de korta, kvicka stegen. Istället blev han lite stor. Men vi jobbade en del studs och hinder på volt och han kom ihop mer och mer. Till andra dagen försökte jag trycka på lite i framridningen för att sedan försöka komma till ridning. Men de tog typ en timme innan jag lyckades komma till ridning.. hehe! Han sprang helt enkelt bara iväg för mig och jag blev alldelens för spänd vilket såklart resulterade i att han spände tillbaka. Nu blir de att träna mycket hinder på böjt spår, kort anridning från vägg, tempoväxlingar osv. Allt för att hitta tillbaka till en kvick galopp och en lydigare häst. 
 
Efter att dessutom suttit på Clinic för självaste Rolf-Göran Bengtsson i 6 timmar idag så känner jag mig såklart extremt inspirerad och motiverad. Jag vill tro att 2016 blir vårat år. Det betyder inte att de blir smärtfritt. Men jag tror på massa träningstillfällen och fler än 2 hopptävlingar. Jag tror på ännu mer utveckligt och ett roligt år. Jag ska inte stricka under stolen med att jag känner ett obehag och trötthet på att ständigt undra om allt är bra. Skorna sitter osv. Men jag måste försöka släppa det!
 
Bjuder på de klipp mamma filmade. Även de som såg mindre bra ut. Så får ni se övningarna och våra svagheter.
 

Raspoetin

 
 
Jag slås alldelens för ofta på tanken "Var hade vi varit idag du och jag, om du funnits kvar".. Våran utvecklingskurva hade ju äntligen tagit fart. Men jag försöker alltid slå bort den tanken. Det blev som det blev och en sak är säkert. Sedan två år tillbaka så finns du inte mer och jag saknar dig så fruktansvärt mycket. Älskade, finaste Raspoetin.

Bulan idag!

 
 
Hej igen!
Jag kan ju inte lämna er oinformerade efter förra inlägget så detta är vad som hänt sedan sist..
 
Bulan hade som sagt jätte ont fre-lördag. Staplade sig fram och fick mutas för att gå. Det var såklart jobbigt att se så vi ringde vet och hon kom på söndag fm. Hon tyckte såret såg fint ut (stygnen lossnade ju direkt..) men det var lite ytligt smuts. Så han fick smärtstillande i fyra dagar och antibiotika i fem dagar. Så nu känns han betydligt mer som sig själv. Han får ha boxvila ute (vi stänger in han i sitt nya, fina, stora vindskydd. Han får egentligen röra sig fritt men absolut inte busa.. Risken att han sliter upp såret är då för stor.. Istället så har han promenerats 3-4 gånger om dagen. Har stallägarna att tacka för lunchprommisar. Jag är även glad att mamma har jobbat som skjuksköterska så hon tar hand om såret och har även gett honom det gigantiska antibiotikasprutan. Även om jag vet att hon inte gillar de så har hon gjort de mycket bra! Bulan har även stått som ett ljus även om det syns på han att det inte är skönt.
 
Nu har vi givit sista givorna medicin. Mamma klurar på lösningar för att hållla såret rent. Alla typer av plåster vi provar sitter tyvärr dåligt så när han ligger/rullar inne så kommer de in skit... Nu däremot kommer vi kunna gå ca 2 promenader/dag men på ca 15-20 mintuter. Så jag hoppas verkligen nu att såret får läka fint och att provsvaren är positiva! Ni får fortsätta hålla era tummar! 

Mammahjärtat blöder..


Har precis varit i stallet och jag måste erkänna att jag grät hela vägen dit... Jag var där i torsdags senast och då hade han inte ont av såret. Förmodligen för att inte inte hade börjat läka än. Men nu har de väl börjat strama, svida, klia osv och han haltar sig fram.. Mamma har berättat detta då hon var där igår och i morse. Så jag fick sådan ångest av att fara dit. Tycker så otroligt synd om honom och jag önskar verkligen att jag kunde ta smärtan istället för honom. Dessutom måste han röra på sig, säger vetrinären. Så jag hämtade en hink med lite gotta och så gick vi fyra varv runt ridbanan. Dom första tre gick lite för bra. Han blev "ivrig" och gick på väldigt bra men då sa de väl tvärstopp så började de göra ont. Så då tog de typ 10 minuter att gå genom ridbanan tillbaka till hagen. Vilket är en väldigt kort bit.. Imorgon kommer vet och ska se över såret. Stygnen lyckades han ju riva upp redan dagen efter men jag hoppas att såret ändå ser bra ut så att hon kanske t o m slipper sy om.. Då börjar ju proceduren om. Men vi får se!

Mammahjärtat blöder!

 


Har precis varit i stallet och jag måste erkänna att jag bara grät hela vägen dit... Jag var där i torsdags senast och då hade han inte ont av såret. Förmodligen för att inte inte hade börjat läka än. Men nu har de väl börjat strama, svida, klia osv och han haltar sig fram.. Mamma har berättat detta då hon var där igår och i morse. Så jag fick sådan ångest av att fara dit. Tycker så otroligt synd om honom och jag önskar verkligen att jag kunde ta smärtan istället för honom. Dessutom måste han röra på sig, säger vet. Så jag hämtade en hink med lite gotta och så gick vi fyra varv runt ridbanan. Dom första tre gick lite för bra. Han blev "ivrig" och gick på väldigt bra men då sa de väl tvärstopp så började de göra ont. Så då tog de typ 10 minuter att gå genom ridbanan tillbaka till hagen. Vilket är en väldigt kortbit.. Imorgon kommet och ska se över såret. Stygnet lyckades han ju riva upp redan dagen efter men jag hoppas att såret ändå ser bra ut så att hon kanske t o m slipper sy om.. Då börjar ju proceduren om. Men vi får se!

Träning för Erik Berggren!

Det var en enorm lycka att kunna vara med och träna för Erik i helgen. Att det dessutom gick väldigt bra var bara ett jätte stort bauta plus.
 
Bulan var vääldigt pigg i början första dagen. Överhoppade och drog lite sitt egna race. Men ju fler språng vi fick desto mer började han lyssna och vänta. Det var perfekta övningar då vi som sagt inte hoppat på länge. 
 
Idag var han bättre. Lugnare och väntade lite bättre men framför allt så lyssnade. Jag får vara lite tydligare bara med vad jag vill. Men han var fantastisk och de känns redan som att vi är ganska tillbaka där vi var. Fast med ännu mer spetsade öron! Såå kul. Bjussar på två klipp. Första från sista banan igår och andra från sista rundan idag.
 
 

och här kommer filmen..

.. som vanligt med världelös kvalla. Vet inte varför de blir så när jag laddar upp de på youtube..
 

Fredag



Dressyrträningen igår gick toppen. Lenas slutord var "Det bara lyser arbetsglädje i honom". För mig är det den absolut bästa komplimangen någonsin. För jag vet att han bara visar arbetsglädje om jag vill att han ska göra de. Han har inte alltid gjort de med mig men de har alltid funnits där. Om ni förstår. Men nu börjar vi två verkligen bli ett. Han matar på och gör de jag ber honom om. Lite känslig ibland men jag älskar det! 
 
Imorgon debuterar vi LA:4 och jag vill iallafall få över 55%. Det är mitt mål. Det är ett svårt program men rörelser vi knappt och precis börjat med men vi vet hur man gör och vi ska göra vårt bästa. De värsta som kan hända är att vi kommer sist och i don´t care för det här programet är sååå mycket roligare än LB. Fast sist ska jag nog inte komma, hehe!
 
Har packat och gjort klart allt. Startar 14:18 imorgon men ska sitta som funktionär från 08.00 så de blir helt klart tidigt ikväll. Idol och en ny smak av ben & Jerrys får avsluta denna fredag!

Dressyrträningen igår.

Igår vad det dags för träning igen och jäklar vad fina han var! Har sedan förra veckan börjat få tillbaka den där superhärliga magiska känslan och igår gjorde vi en toppenträning! Övergångar mellan trav och galopp, förvänt, skänkelvikningar och bakdelsvändningar. Mycket, mycket roligt. Bulan fick till och med morot av tränaren efteråt, då har man minsann varit duktig! Bjussar på film på allt mamma filmade. 

Äntligen nya ridstövlar!

 
Mina förra stövlar har levt on the edge länge nu. Dessutom sitter dom inte alls på foten längre och jag får dra upp dom hela tiden. Nu har jag tagit tag i att verkligen hitta ett par som passar. Jag har ju så jäkla korta ben och typ inga vader så de är lite svårt. Dessa är to die och sitter som en smäck!! Från Mountain Horse's harmony collection. Modellen heter Sovereign High Rider.
 

Vikten av att använda rätt träns..

 
Visst vet jag att rätt träns är viktigt. Men jag visste nog inte ens hälften av allt dom berättar.
Värt att se alla hästmänniskor!
 

Liten film från igår.

 
Här är mot slutet då han slutat busa. Blir aldrig helt avslappnat när han blir så pigg, busig, spänd osv. Men stundvis får jag lite annat tryck i honom också. En blandning däremellan är mit mål!

Ibland blir de lite för spännande!

 
Igår hade jag och mamma bestämt dejt i stallet för att fota lite. Men alltså jag hinner bara tänka att han ska få en lugnare vecka så börjar bushumöret komma. Vi gjorde iordning allt och gick upp på en åker. Jag hade såklart funderat på vad han skulle säga när jag hoppade upp barbacka. Med tanke på att han inte gillar då de bli oblalans osv på ryggen så tog vi de försiktigt. Jag ställde mig på en pall, la mig lite över och sedan hoppade jag upp försiktigt. Mamma höll i. Hinner knappt landa så blir hans tanke att fly. mamma panik håller, jag sitter utan hjälm och Bulan tror han ska dö. Men mamma håller tillräckligt hårt för att han inte ska hinna så långt. Tur för mig men värre för mamma som sträckte knät på något jättedumt sett.., SUCK! Vi hann ta några bilder innan alla insekter blev för jobbiga. Mamma hade ont, bulan ville inte stå still och solen började gå ner. Dessutom började kameran krångla så de blev inte så många bilder.. 
 
Därefter sadlade vi, jag bytte om till ridkläder och sedan skulle jag bara rida ett lugnt pass på åkern. Jojävlar sa Bulan som stått och samlat energi. Små bockade, studsade och pep. En gång gjorde han ett ordentligt bocksprång och jag hann nog tro att jag skulle åka av men inte denna gång.. Bushäst! Tillslut skärpte han sig och då var han ju väldigt fin!
 
Ovan ser ni de enda bilderna efter lite väl mycket strul! 

dressyrtävling idag.

Åhh, är så himla besviken och revanch sugen.. igen!! Han har ju varit så galet fin på träningarna och senaste veckorna men jag tror att det har sin förklaring. För ni kan ju gissa vad som hände igår.. fredagkväll? dagen innan tävling? ..

Jag hann gå halvvägs från hagen när jag ser i ögonfrån att han rör sig orent. Slänger direkt ett öga på hoven (alltså den dåliga av dem) men skon sitter där. Tittar på den andra och ser ingen tåkappa.. Men ser ju skon på yttersittan. Tänkte snabbt att tåkappan kanske bara lossnat men lyfter hoven och får en smärre chock för vad han lyckats med.. Dessutom var han väldigt varm och lite svullen över kotan. Ringer Camilla (hovis) som först inte svarar. Ringer mamma som börjar packa ihop verktygslådan.. Men sedan får jag svar av Camilla som släpper allt och framförallt sin fredagkväll för att komma akut till stallet. Han har alltså trampat loss skon på insidan av hoven. Helt å hållet. Sedan trampat tillbaka den med vikta sömmar osv. Och vart tåkappan var..? Jo, inne i hoven.. Som tur var så var den precis i kanten till lamellen. Hon skodde om och snabbt var både värmen och svullnaden han fått puts veck. 
 
Så idag var en chansning. Var inställd på att han förmodligen fortfarande skulle halta. Inte av smärta men för att han tar lite för lång tid på sig ibland till att faktiskt känna att det inte gör ont längre. Men idag fanns ingen hälta alls så vi körde. Men med lite för dålig tävlingsinställning. Jag vet att jag hade kunnat sååå mkt bättre men jag slarvade så med min ridning. Men trots flera STORA missar, lite spänd häst och en ryttare som studsade högt i sadeln. Så klarade jag mitt mål. Vilket var att göra ett personbästa. Några små decimaler men vi klarade det och fick 57,167%. Jag tror att det var min förbättring av vägarna som gjorde att jag ändå fick en ok procent. 
 
Bjuder på dagens ritt. Tror ni kan se de stora missarna själva. No word are needed, haha!
 

min fina, fina prins!

Många är duktiga på att prata om "baksidan med att hålla på med hästar". Men idag vill jag skriva om framsidan. För idag var en sån där dag då jag fick en underbar känsla av att "det här är varför jag håller på med detta"
 
Eller egentligen började det igår. Jag tog honom till en stor åker. Eftersom han var så spänd i måndag så ville jag ge honom ett annat typ av dressyrpass med massor av härlig energi. Och precis så blev det. Vi red i alla gångarter och han var sååå himla fin. Så positiv, arbetsvillig och bara väntade på något att göra. Så då kände jag att jag lite lätt kunde fortsätta där vi var efter träningen för Lena. Lite öka, minska och några förvända galopper. 
 
Men det var egentligen den här dagen jag skulle skriva om. för det slog mig idag hur långt vi har kommit, Bulan och jag. Idag skrittade vi ut på långa tyglar i ca 50 minuter. Det var omöjligt för ett halvår sedan. Då fick jag gå med honom 10 - 15 minuter för att sedan börja hoppa upp och trava/galoppera direkt för att ge honom något annat att tänka på. Allt var läskigt och han bjöd på en del rodeo osv. En del var såklart för att testa mig men jag fick en stor känsla av att han inte alls gillade att fara ut själv, det var läskigt, obehagligt osv. Historian kan göras lång. Denna energiska kille har gått mig på nerverna mer än någon annan. Vi har såklart mycket tillit kvar att bygga på och det kommer ta steg bakåt ibland. Men herregud vad jag tycker om att jobba med honom. Hårt arbete lönar sig alltid och jag älska att se hur nöjd han blir när man gör rätt, oavsett om det är en skogstur, dressyr eller hoppträning. Han vill verkligen så himla väl hela tiden! 

Torsdag



Sådärja. Då var Bulans nya, fina vindskydd klart. Jag är så nöjd och jag hoppas prinsen ska trivas. Vi har även gjort klart vinter hagen runt om med öppning till sommarhage. Perfekt! Han fick till och med dyrsanden som blev över från ridbanan till hans hage. Snacka om lyx! 
 
Idag blev alla hovar verkade (och en plastad..). Men majoriteten av hovarna är ju helt ok ändå! Vi hann även med att åka till Hippo för lite trimm och sedan kom Andrea Waller och kollade sadeln. Hon tyckte han såg fin ut, måtten visade plus på muskelkontot (även om det ska bli ännu mer såklart) och hon var nöjd. Så skönt! Vore dock jävligt jobbigt annars när man lagt ner hela sparkontot på sadeln.. haha! Men jag är verkligen sååå nöjd med den.

Måndag

 
Äntligen semeeester!! Känns helt galet bra. Har tre hela veckor att se framemot nu. Så underbart!
 
Igår for jag, mamma och Bulan på ett litet äventyr till hörnefors. Åkte dit för att hoppa lite för Rebecca. I ny miljö sådär var han inte ett dugg brydd. Dock började de med tjaffs då han kom på att vissa hinder helt plötsligt var läskiga. Fan säger jag som har svårt för tittiga hästar.. Gäller att få stopp på detta fort då han egentligen inte alls är tittig.. Får ju inte göra det till en grej nu. Hoppade ialla fall två olika serier. En med tre räcken med ett galoppsprång emellan och sedan en serie med trav bom, två studssen ett galoppsprång tilll räcke och sedan två till oxer. Det gick helt okej och vi gjorde några höjningar på sistnämnda övningen. 
 
Är inte alls nöjd med att vi fått backa så här mycket pga av några veckors vila. Som tur är så fick jag väldigt kloka ord från Rebecca och sedan kommer de extremt lägligt med träning för Erik Berggren i helgen. Förhoppningsvis är vi back on track snart.
Tidigare inlägg Nyare inlägg