Vilket avslut på denna helg!
Alltså som jag svurit över denna häst då det gäller lastning. Tålamodet har tagit slut flertalet gånger och X antal personer har fått hjälpa mig. Bulan har helt enkelt testat mig och bara stått å tjurat när jag ska lasta själv. Men så fort någon bara stått vi sidan av så har han gått in. Men äntligen börjar slitet ge med sig. I helgen har han gått in själv (fast då har mamma stått inne med morot) och idag hände det bästa. Åkte med han själv för första gången på länge och vad händer? Jo han lunkar in själv. Såå lycklig! Kan ju inte garantera att de för alltid kommer funka men jag hoppas den poletten trillat ner helt nu efter nästan ett halvår.
I övrigt har som sagt gnistan tänts och idag bjöd Bulan på högt tempo och ett ordentligt bocksprång i skogen. Det var helt enkelt även den bästa uteritten!
