Saknade tider

På någon vänster började jag kolla igenom filmen från Grubberevyn 2010. Kan inte fatta att jag ställde mig där och trodde att jag kunde sjunga men det spelar som ingen roll egentligen. För det var så ofantligt roligt med hela grejen. Hur vi var sista numret och satt nere under scenen och spelade kort, snackade, skrattade och hade roligt i väntan på vårt nummer. Det var egentligen under denna vecka som jag lärde känna Kajsa, Stefan och Lisa. Vi fyra fick dock vara med om någon jag aldrig vill ska hända igen. Men iallfall. Det var roligt, hela grejen var väldigt rolig! Även om jag inte kan sjunga..
 



Kom ihåg mig?