Elin Magnusson

Jag förstår det knappt själv. Hur man kan sakna någon så mycket. Han var så mycket mer än en häst. Han lärde mig så mycket. Han ville alltid mitt bästa. Han var så oerhört snäll och gjorde aldrig någonsin något dumt. Men han visade sån smärta. Det funkade inte. Jag ville inte se honom lida. Det var bäst för honom. Jag kramade honom en sista gång, han och hans hjärta av guld, sedan lämnade han oss. Det är ett år sedan nu. Men jag tänker på honom varje dag. Mest saknar jag hans trygghet och någon att lita på till 110%, även om han är en häst. Jag skulle göra allt. Jag ångrar mig, jag vill ha tillbaka honom!